Atlantis
Gustav Karlsson
Det känns som något jag andats
Andades en gång
Som tidens alla jordskred
Samlade i någon
Tårgas i Antarktis
Tar ingen med storm
Men islossningen dånar
Hörs nu än en gång
Res med mig
Lämna allting kvar
Säg inte nej
Du är allt jag har
Färdas genom vatten
Bortom havets vägg
Där reser sig Atlantis
Öppnar sig för mig
Och alla som jag känner
Väntar där på mig
Det är ingen fara
Allting ordnar sig