Sveablotet

Ej följer vi, han som bröt vår lag
Och svek asar och hävd
Blodoffrets sed, skall hållas för vårt folk
Ett blot för svears väl

Inge, den kristne han fördrevs, och fram klev där en man
Som plägar folkets tro
Blod till offerträdets stam, och hästens delar slets
Ett blot för svears väl

Och lågorna stod i natten - gården brann
Ett flammande hov, vår tid är förbi
Och de skrin, från de som av elden famnats
Blev till sång, en helfärdens hymn, vår tid är förbi

Hämnd, ett illgärningsdåd fyllt av nid
Åter i Svetjud med sin hird
Död, för drotten som offret har lett, bränn ned hans hall
Ej, ett liv ur denna gården skall se, en gryningens ljus!
Bränn inne dess folk, och med dem dess tro
Sven som kom ut föll kort för svekfullt stål
Och högt slog lågorna genom natten, gården brann
Ett flammande hov, vår tid är förbi

Och de skrin, från de som av elden famnats
Blev till sång, en helfärdens röst, vår tid är förbi
Aldrig mer, vårt folk ska följa seden
Förfäders rit från urgammal tid, den brinner i natt
Aldrig mer skall en konung nu följa de gamla
Aldrig mer ska svearnas blot ge liv till vårt folk
Aldrig mer

[Verse]
We do not follow he, who broke our laws
And betrayed Aesir and customs
The blood sacrifice ritual, shall be performed for our people
A blot for the wellbeing of Svear

The Christian was driven out, and a man emerged
In whom the people put their faith
Blood to the trunk of the sacrificial tree, and the limbs of the horse were torn
A blot for the wellbeing of Svear

[Chorus]
And the flames stood high in the night - the hall ablaze
A flaming temple, our time has passed
And the screams, from those embraced by fire
Metamorphosed into a song, a Hel-journey hymn, our time has passed

[Verse]
Revenge, a misdeed filled by guile
Once again in Svetjud with his housecarls
”-Death to the sovereign, who led the sacrifice, burn down his hall!

(Burn down his hall!)
(Burn down his hall!)
(Burn down his hall!)

Not one life shall emerge from the hall by the light of dawn
Burn down his hall and his people, and with them their faith!"
Sven, who made it out, soon fell at the hands of deceptive steel

(At the hands of deceptive steel)

[Chorus]
And the flames struck high in the night – the hall ablaze
A flaming temple, our time has passed
And the screams from those the fire embraced
Metamorphosed into a song, the voice of the Hel-journey, our time has passed

[Verse]
Never again, will our people follow our customs
Ancestral rite of ancient times is burning tonight
Nevermore, will a king follow the old ways
Nevermore, will the Sveablot bring life to our people
Nevermore