Barndomshemmet

Där som sädesfälten böja sej för vinden
Och där mörkgrön granskog lyser bakom dem
Står den röda lilla stugan invid grinden
Som i forna tider var mitt barndomshem
Det var sol och sommar över gröna hagar
När som artonåring jag därhemma var
Och de minnen som står kvar från dessa dagar
Är de bästa och de vackraste jag har

Ifrån landet uti väster tanken glider
Hem till kära gamla Sverige då och då
Fast det nu har svunnit många långa tider
Barndomshemmet har jag aldrig glömt ändå

Jag är gammal och nu lever jag på minnet
Av mitt hem och mina vackra drömmars land
Vad som fordom bruka fängsla barnasinnet
Står så tydligt för min inre syn ibland
Uti hemmet fick jag allt vad jag begärde
Jag förstod det kanske ej förrn jag blev stor
Och föräldrarna mej livets goda lärde
Nu de äro borta både far och mor

Ifrån landet uti väster tanken glider
Hem till kära gamla Sverige då och då
Fast det nu har svunnit många långa tider
Barndomshemmet har jag aldrig glömt ändå

Och min flicka sen det fanns ej hennes like
Hon var solen i mitt liv när jag var ung
Nu hon sover lugnt i dödens kalla rike
Jag står ensam kvar och världen syns mej tung
Och jag längtar hem och griper vandringsstaven
Men mitt lyckoland är endast en chimär
Nej härute skall jag bäddas ner i graven
Långt från hemmet och från dem jag hade kär

Ifrån landet uti väster tanken glider
Hem till kära gamla Sverige då och då
Fast det nu har svunnit många långa tider
Barndomshemmet har jag aldrig glömt ändå