22

Här döljer alla sina tårar och gråter inombords just som jag och du
Vi hör stans poliskör sjunga när vi bränner oss bort här nu
Minns alla fester där borta på varvet i stan kommer du ihåg
Hur vi snacka om att åka söderut tillsammans tills hjärtat börja slå

Jag var tjugotvå när jag lämnade Luleå
Vi skulle dra nånstans dit himmelen alltid var blå
Jag var tjugotvå när jag lämnade Luleå
Vi skulle dra nånstans dit himmelen alltid var blå

Inga pengar kvar att bränna hade inga känslor kvar att känna
Det är tur att det finns lögner tänk om allt du nånsin hört skulle stämma
När vi nådde till slutet av stan bar det bort därifrån
Det känns som det var mer än tusen år sen det känns precis som igår

Jag var tjugotvå när jag lämnade Luleå
Vi skulle dra nånstans dit himmelen alltid var blå
Jag var tjugotvå när jag lämnade Luleå
Vi skulle dra nånstans dit himmelen alltid var blå

Kom igen vad vet du om mitt liv egentligen kanske redan är frälst
Kanske kunde blivit nån precis som vem som helst
Sista tåget har gått för såna som dig och mig för länge sen
Vi kommer missta ord för tankar tankar för ord ikväll igen

Jag var tjugotvå när jag lämnade Luleå
Men jag bär den stan i hjärtat var jag än går
Jag var tjugotvå när jag lämnade Luleå
Men jag bär den stan i hjärtat var jag än går