Gryningssång

En sommarnatt
Värmen ligger tät
Söver och lätt bedövar
Men Harald, han
Sover inte sött
Något hans sömn berövar

Flickan brevid
Hon var nätt och grann
Fager som månens strimma
Harald nervös
Vågar inte be
Om dansen i nattens timma
Dansen i nattens timma

Men när solen tittar fram
Han långsamt sträcker ut sin hand
Och tar henne uti sin famn
Att dansa i gryningens timma

När ljuset lyfter nattens fång
Och snärjer den med gryningssång
Han bju'r henne på en svängom
Att dansa i gryningens timma
Att dansa i gryningens timma

Natten var mörk
Men är snart förbi
Gryningen är på ingång
Den lockar trollskt
Med färglekar i skyn
Att bjuda upp till solsång

Harald bestämt
Reser sig upp
Tar modet sitt till fånga
Tar ett andetag
Tänker tillbaks
På ensamma nätter långa
Ensamma nätter långa