Havamål

Blodsband
Starkt som av dvärgar
Lågan brinner
Genom is och eld
Vi är alla
Odens barn
Öden oss binder
Vi möts vid Valhalls grindar
Ingen sköld
Är för stark
Inget svärd
Är för vasst
Vegvisir
Leder oss fram
Bortom dunkel
Väntar Frejas barm

Ung jag var och
Vandrade ensam
Inget om vägen
Jag visste
Rik jag mig kände
När en vän jag fann
För en själv
Är själens glädje
Värme han behöver
Som med frusna knän
Från kylan kommen är utan
Mat och kläder
Må vandraren ha
Han från urberget kommen

Oden
Läs mina runor
Om mina fränders
Välstånd och fröjd
När snön
Täcker vårt land
Vi tänder en brasa
Och talar om gångna tider
Systrar och bröder
Blodseder svurna
Nordbor samlas
Tills snön den tinar
Mot fjärran bort
Tillsammans vi far
In i strid tills
Ingen man står kvar

Ung jag var och
Vandrade ensam
Inget om vägen
Jag visste
Rik jag mig kände
När en vän jag fann
För en själv
Är själens glädje
Värme han behöver
Som med frusna knän
Från kylan kommen är utan
Mat och kläder
Må vandraren ha
Han från urberget kommen

Fä dör
Fränder dör
Även själv skiljes du hädan
Men ett vet jag
Som aldrig dör
Domen över död man

Ung jag var och
Vandrade ensam
Inget om vägen
Jag visste
Rik jag mig kände
När en vän jag fann
För en själv
Är själens glädje
Värme han behöver
Som med frusna knän
Från kylan kommen är utan
Mat och kläder
Må vandraren ha
Han från urberget kommen