Människan i dig

Nu stiger solen, värmer allt
som varit rått och kallt
Någon hörs viska tyst mitt namn
Jag sträcker ut min hand
Här finns ett val, en väg att gå
- ett sätt att finnas på
När du ser främlingen i mig
ser jag människan i dig

Tänk att få blunda, andas ut
ta sats och landa mjukt
Vi är ett hav av jag och du
slumpens ekrar i livets hjul
Alla har någon gång stängt en dörr
Vem lever utan skuld?
När du ser främlingen i mig
ser jag människan i dig

Möt min blick, ditt hopp är mitt
Båda är vi dömda att leva här
som lika barn med de arv vi fick
så möt min blick

Och om du undrar vem jag är
och vad du själv gör här
räds inte svaren eller fly
pröva se allt från en annan vy
för här finns ett val, en väg att gå
- ett sätt att finnas på
När du ser främlingen i mig
ser jag människan i dig