Ljug mig... I Mörkret
LJUG MIG . . .
Ljug mig en saga, sagobror,
jag älskar vackra sagor.
Tro har jag ej som bolm den for
för livets plumpa slagor.
Ljug mig en tanke att jag ser
I gränder mörka trånga
en skymt blott av det där du ger
så vackra ord och många.
I MÖRKRET
Du lilla lilla lykta i den stora stora natt,
ack hur innerligen hjälplös du irrar.
Du lilla lilla lykta i den stora stora natt:
ditt ljus är förmätet och förvirrar.
De kloka har sin klokskap deras drängar ha sitt skratt,
ty de fatta inte alls vad du menar,
du bleka lilla lykta i den stora svarta natt
där människor förfrysa till stenar.